Knee-inställningen på en kompressor är en parameter som ofta hamnar i skymundan. Faktum är att många producenter och tekniker (inklusive jag själv under en lång tid efter att jag började min karriär) inte är säkra på hur man använder en knee-inställning på rätt sätt.
Trots sitt svårfångade rykte spelar det en avgörande roll för hur ditt ljud reagerar på kompression. Om din kompressor erbjuder kontroll över knäet är det definitivt värt att ta sig tid att förstå. Därför ska vi i den här artikeln titta närmare på vad knee är, hur det fungerar och varför det är ett viktigt verktyg att ha i sin produktionsverktygslåda.
Men först en liten sammanfattning om komprimering:
En snabb definition av kompression
I grund och botten används kompression för att kontrollera det dynamiska omfånget - skillnaden mellan de mest högljudda och tystaste delarna av din signal. Oavsett om du använder en VCA, FET, optisk eller någon annan typ av kompressor har de alla detta gemensamma mål. Låter enkelt nog, eller hur?
Men som med det mesta inom musikproduktion ligger djävulen i detaljerna. Även om det yttersta syftet är detsamma, kan hur en kompressor beter sig variera kraftigt beroende på inställningar som attack och release. Dessa två parametrar styr t.ex. hur snabbt kompressorn reagerar på volymförändringar.
Sedan har vi tröskelvärdet och förhållandet. Tröskelvärdet bestämmer när komprimeringen börjar, medan förhållandet å andra sidan bestämmer hur mycket komprimering som tillämpas när tröskelvärdet överskrids.
Ett förhållande på 4:1 innebär t.ex. att för varje 4 dB som ljudet går över tröskeln kommer endast 1 dB att släppas igenom.
Vissa kompressorer låter dig justera alla dessa parametrar, medan andra har dem inbyggda direkt i konstruktionen och fattar vissa beslut åt dig.
Vad är knäinställningen på en kompressor?
Knee-inställningen på en kompressor är i huvudsak hur kompressorn övergår från ingen kompression till full kompression, och den är direkt kopplad till inställningarna för tröskelvärde och ratio. När ljudet överskrider tröskelvärdet startar kompressorn och börjar tillämpa komprimering enligt förhållandet.
Knäkontrollen avgör hur gradvis eller plötsligt denna förändring sker.
Knäinställningen anges ofta med ett numeriskt värde, men det är oftast enklare att tänka på det i mer kvalitativa termer, som hårt eller mjukt. Ett "hårt knä" innebär att när signalen passerar tröskeln sker komprimeringen snabbt och med liten eller ingen övergång.
Det är som en plötslig, skarp press. När signalen passerar tröskelvärdet hör du hur kompressionen sätter in omedelbart. Med "soft knee"-inställningar sker däremot en gradvis kompression när signalen närmar sig tröskelvärdet, vilket gör förändringen mjukare och mindre märkbar. Detta kan resultera i en mer naturligt klingande kompression som inte känns lika hård eller abrupt.
Varför behöver jag bry mig?
Så varför ska du bry dig om knee-inställningen överhuvudtaget? Jo, knee-kontrollen avgör hur mjukt eller abrupt kompressorn reagerar på signalen. Är du ute efter en mjuk, naturlig kompression eller en mer tydlig, stram kontroll? Knäet hjälper dig att svara på det. Det är en subtil men viktig faktor som avgör hur din kompressor beter sig.
Den goda nyheten är att många kompressorer faktiskt tar bort gissningarna åt dig.
Faktum är att många populära kompressorer inte ens har någon knee-kontroll alls, eftersom knee-beteendet redan är inbyggt i deras design. Universal Audio 1176 är t.ex. känd för sin "hard knee"-respons, som ger en kraftfull och omedelbar kompression.
Å andra sidan är kompressorer som LA-2A mer kända för sitt mjuka knä, som försiktigt applicerar kompression för ett mjukt, transparent ljud.
Om du har använt den här typen av kompressorer ett tag kanske du redan har en känsla för hur ett knä låter jämfört med ett annat, även utan att tänka så mycket på de tekniska detaljerna.
Men om du har en kompressor där du kan justera knäet får du större kontroll över hur kompressionen känns och låter.
Hur man använder en knäkompressor
Måttlig kompression för toppar
När jag arbetar med dynamiska signaler (t.ex. sång eller bas) för ett modernt spår är seriell kompression en teknik som jag ofta använder. Det betyder helt enkelt att jag använder flera kompressorer i en kedja, där var och en gör en liten del av arbetet med att kontrollera dynamiken, i stället för att förlita mig på att en enda kompressor hanterar allt.
Den första kompressorn i den här kedjan riktar vanligtvis in sig på de mest högljudda momenten eller topparna i spåret. Genom att fånga dessa toppar tidigt blir resten av bearbetningen mycket enklare och mer kontrollerad längre fram.
När det gäller att hantera dessa toppar är ett mjukt knä inte riktigt det bästa valet. Med ett mjukt knä börjar kompressorn gradvis att klämma åt när signalen närmar sig tröskelvärdet, vilket fungerar bra för en mer naturlig kompression, men inte så bra för de toppar som behöver omedelbar uppmärksamhet.
Ett måttligt knä skapar dock en balans. Det reagerar tillräckligt snabbt för att hantera toppar utan att övergången känns för hård eller uppenbar.
Det här tillvägagångssättet kräver vanligtvis bara en liten minskning av förstärkningen, kanske några dB som mest. Det räcker vanligtvis inte för att helt komprimera ljudet, men det skapar en ren grund för ytterligare komprimering eller bearbetning längre fram i kedjan.
Hård knäkompression på trummor
När det gäller trumkompression skulle jag kunna prata om det i timmar. Det är ett av de ämnen i musikvärlden som har en miljon olika sätt att närma sig. Men när det gäller att komprimera ett enkanals trumspår, som en snare- eller kickmikrofon, gillar jag att använda hårdknäskompression.
Den här typen av kompression är perfekt för att skapa en känsla av konsekvens i ljudet. Om du har en snareslag som är lite för högt jämfört med de andra kan hard knee-kompression jämna ut det utan att förlora slagkraften.
Jag brukar para ihop det med en långsam attacktid. Det gör att den första transienten (det där snäppet du får när en virveltrumma slår) slår igenom utan att krossas. Sedan tidsinställer jag releasen så att den matchar rytmen i spåret och nästan andas med musiken.
För rock- eller popspår med modernt ljud använder jag vanligtvis en högre ratio för att hålla allt tight och kontrollerat. Å andra sidan, om jag vill ha ett mer vintageliknande ljud, vrider jag ner förhållandet lite. En lägre ratio ger dig det klassiska, lösa och mer dynamiska ljudet som du hör på äldre skivor.
Mjuk knäkompression för sång
När jag pratar om kompression med mjuka knän brukar jag kalla det "mjuk kompression". Det är kompressionens sammetslena touch, eftersom den hjälper till att mjuka upp ljudet och dämpa toppar på ett sätt som känns naturligt, inte forcerat. Det gör den till en klassisk lösning för sång och egentligen alla instrument som har en sångliknande kvalitet (akustiska gitarrer, saxofoner eller blåsinstrument).
Ett av de bästa exemplen på kompression med mjuka knän är LA-2A. Det är en kompressor som har använts på otaliga ikoniska sångspår i årtionden. Den ursprungliga LA-2A-hårdvaran är galet dyr (om du kan hitta en under 4 000 dollar är det bara att gratulera!)
Lyckligtvis finns det gott om fantastiska plugin-versioner där ute som ger dig samma smidiga atmosfär. Waves, Universal Audio och till och med Native Instruments har fantastiska LA-2A-emuleringar som gör jobbet utan att lämna dig pank!
Även om du inte har en LA-2A plugin kan du också uppnå samma mjuka kompression med en annan kompressor med en mjuk knäinställning. Ett förhållande på 2:1 eller 3:1 med en medelhög attack- och release-tid fungerar utmärkt för detta.
Nyckeln här är att hålla saker och ting försiktiga. Du försöker inte klämma åt ljudet för hårt. Med medium attack släpper du igenom en del av den första transienten, vilket ger en naturlig känsla, och med medium release ser du till att inte kväva ljudet.
Jag brukar först kombinera soft-knä-kompression med en snabbare kompressor för att kontrollera de superdynamiska ögonblicken.
Slutliga tankar
När det gäller ljudkomprimering är knäet lika viktigt som attack och release. Glöm inte bort det! Knäet styr hur kompressorn beter sig när den kickar in. Oavsett om det är ett hårt knä som slår ner på ljudet eller ett mjukare knä som gradvis drar tillbaka med mer transparent kompression, spelar det en stor roll för att forma tonen och känslan i ditt spår.
Rätt knäinställning kan göra stor skillnad när det gäller hur kompressionen passar ihop med resten av mixen.
Så när du experimenterar med kompressorer, glöm inte att vara uppmärksam på knäet, tillsammans med attack, release och ratio. Med rätt balans kan du ringa in det perfekta ljudet för den vibe du är ute efter.